juli | 2020 | Tankar från Norr

Inflykt del 1

Skogslandet mellan Råne- och Kalix älvdalar, avlägset från större vattendrag och med ogynnsamma odlingsförutsättningar, fick sina första nybyggen etablerade relativt sent. Men med den ökade jordbristen i de etablerade kust- och älvnära trakterna, och begynnande skogsdrivningar som ökade försörjningsmöjligheterna, så tillkom enstaka nybyggen i området. Ett av dessa nybyggen var Rikti-Dockas.

Alla bilder är tagna av Curt Persson, om ej annat anges. Bilderna kan förstoras om du klickar på bilden med höger musknapp och väljer; öppna bild i nytt fönster.

Nybygget Rikti-Dockas, vackert beläget i sydvästsluttning. Till höger mangårdsbyggnad uppförd omkring 1990. I mitten sommarstugan. Längst till höger förrådshärbre.

Nybygget Rikti-Dockas, är en ensamliggande skogsgård med anor från 1850-talet. I det åtta kilometer nordost från Rikti-Dockas belägna Stor Saiva, eller Storheden, bodde Greta Matsdotter (1792–1868) med maken skogssamen Pehr Pehrsson Rikti (1793–1882) och hemmavarande sonen Anund (1833–1920). Familjen Pehrsson Rikti, hade enligt traditionen även en liten fiskestuga belägen vid Dockasträskets västra strand, vilken de nyttjande från slutet av 1840-talet.

Namnet Rikti, härrör från den första nybyggaren Per Pehrsson Riktig, vilken enligt sägen erhöll namnet Riktig som soldatnamn i samband med sin militärtjänstgöring i början av 1810-talet.

Husförhör Överkalix församling . Familjen Pehrsson Riktig i Stor Saivo.

Att stugan var så långt belägen från hembyn, berodde sannolikt på att de flesta naturliga platser för att använda fiske- och slåtterområden var upptagna. Dockasträsket låg en dryg mil söder om Stor Saiva/Storheden, varför det många gånger var svårt att nyttja området fullt ut, med tanke på den långa transporterna.

Med anledning av dessa förhållanden beslöt sig familjen för att ta upp ett nybygge i den södra bergssluttningen av Riktiberget. Första gången som nybygget angivs på kartan, är på avvittringskartan från 1858–59-års karta. Samma återgivning finns även på avvittringskartan från 1867.

Avvittringskarta 1867. Lantmäteriet historiska kartor.

Den första byggnaden på nybygget finns fortfarande kvar, och benämns som Södra gården. Södra gården beboddes i första hand av Greta och Pehr Persson, till livets slut. Därefter sonen Anund Phersson Riktig med makan Ingrid Helena f Ivarsdotter (1833–1888). Ingrid och Anund fick sex barn, vilka alla föddes på nybygget Rikti-Dockas. Det kom att bli den äldsta sonen Nils Petter Anundsson Riktig (1864–1905) som därefter tog över nybygget, och bildade egen familj.

*Södra gården*, den äldsta nuvarande byggnaden som finns kvar på nybygget Rikti-Dockas.

Den enkla förstugan, innan man kommer in i *Södra gården*.

Nils Petter gifte sig med 1890 med Kristina f Eriksdotter (1865–1941). Paret fick åtta barn på nybygget Rikti-Dockas. Nils Petter sålde strax efter giftermålet det stora hemmanet om 1 000 hektar, till Törefors Sågverks Aktiebolag. Köpeskillingen var 9 500 SEK, vilket i dagens penningvärde (2020) motsvarar ca 650 000 SEK.

I köpekontraktet fanns en klausul, som gav familjen rätt att bebo och bruka själva nybygget inom avstyckat område. I samband med detta uppföres även en ny mangårdsbyggnad för familjen. Nästa generation av familjen bodde kvar fram till 1960, då Rikti-Dockas övergavs som permanentbostad.

Sommarstugan, den näst äldsta byggnaden på platsen. Huset förmodligen byggt av Anund Pehrsson Riktig.

På 1970-talet rustades Rikti-Dockas nybygge upp, för att sedan fungera som ett kultur- och naturreservat. I stort sett alla byggnader är olåsta och besökare kan använda mangårdsbyggnaden för raster och enstaka övernattningar.

Stora köket i huvudbyggnaden. Här får många plats att äta och rasta.

Stor vedeldad köksspis. De bägge dörrarna i bakgrunden går till två sovrum, som går att använda.

Ytterdörrens enkla låsmekanism, till huvudbyggnaden.

Gårdsmiljön är unik, med anledning av att den i stort sett är komplett med alla tillhörande ekonomibyggnader, med undantag av trösklogen som på grund av dåligt skick revs 1974. Gården är även speciell, då den utgör ett skogssamiskt nybygge i en trespråkig bygd. Här pratades det lulesamiska, finska och svenska.

Familjerna på nybygget Rikti-Dockas, försörjde sig i huvudsak på jordbruk, djurskötsel, jakt- och fiske. Som mest bodde 15 personer samtidigt på nybygget, så förutsättningarna bör ha varit goda. Förutom huvuddelen i den ekonomiska basen för bosättarna, så kan man även se spår av tjärdalar nära bebyggelsen. Dessutom ägde nybygget en mindre kvarnanläggning och en sågplats, för anskaffning av byggnadsvirke till nybygget.

Till nybygget Rikti-Dockas hörde även en egen tillfällig begravningsplats. Om en peson avled under förfallstid, kunde den avlidne tillfälligt jordfsättas i den provisoriska sommarbegravningsplatsen, strax utanför gårdens inhägnad högst upp i den nordliga delen av nybygget. I sommarbegravningsplatsen har sju avlidna varit tillfälligt jordsatta.

Fantastiskt vackra blomsterängar på nybygget Rikti-Dockas.

I den norra delen av nybygget, finns även en riktigt fin rökbastu, att använda.

Nybygget Rikti-Dockas, sett från den norra backen. I förgrunden den fina rökbastun. Bilden tagen från höjden i norra delen av nybygget, strax framför sommarbegravningsplatsen.

Till vänster syns den fina ladugården på nybygget Rikti-Dokkas.

Väl begagnat vattenavledningssystem på sommarladugården.

Nyckel i låset för dörren till den fullt fungerande bagarstugan.

Gott om trogna arbetare på nybygget Rikti-Dockas.

En bra översiktsbeskrivning av hur alla byggnader är placerade inom nybygget Rikti-Dockas, kan du om du är intresserad se i länsstyrelsens rapport.

Enklast att ta sig till Rikti-Dockas är antingen norrifrån Gällivare, via Nattavaaravägen. Eller söderifrån Vitådalen via Tallberg. Börja planera denna fina dagsinflykt redan nu!